När vi bara snöade bort,
Jag vill inte frysa när jag står och väntar på bussen.
Inte längre.
Jag vill inte stoppa händerna i vantar, och inte heller ha någon mössa på mig för att försöka göra av med så lite värme som möjligt.
Jag vill inte andas i halsduken när jag går en promenad.
Men det är obeskrivligt vackert när de vita flingorna dinglar ner i gatljuset.
Det är obeskrivligt vackert när snön hänger från träden.
Jag kan nog frysa en stund till ändå.
Kommentarer
Trackback