Det är vår och varmt när du hört vad jag sagt, då går du i solglasögon och saknar någon du aldrig haft

Jag grät och vi kysstes
fast jag borde bett dig att gå
Och jag ska aldrig mer berätta sanningen
för någon som saknar förmågan att
förstå

Det är ljust snart, jag vet
men än känns det kallt
och gissa vad du glömde,
det hänger runt min hals

Jag önskar jag var en sådan
som inte tänker alls



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0