Nykter eller alldeles för full,

Jag går sönder, sönder och sönder.
Jag faller i okända famnar och jag har tappat bort hela mig på vägen
till
ingenstans.

Jag känner inte igen mig själv längre och jag
hatar att jag är på
flykt från,
jag vet inte inte ens varför jag försöker fly.

Okända nätter väntar
och jag ramlar och famlar in i dem som
om det vore
min vardag.

Det är inte min vardag,
detta är någon annans liv
och jag vet inte hur jag ska ta mig
ur denna grop
jag gräver för mig själv.

Jag behöver en stege upp, upp och upp
här ifrån.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0